kaos
Jag åker om 3 dagar...TRE dagar! Jag insåg just det! Det har hela tiden känts så långt bort. Först gick alla tankar till konventet, sen till Marbella, sen examen...och nu till coachingen! Jag har inte hunnit tänka på USA alls!
Läste precis mina inlägg från förra året vid den här tidpunkten. Himmel vad förberedd jag var! Då var jag så nervös så jag hade allt planerat in i minsta detalj. I år har jag noll koll! Jag har knappt börjat packa, jag har ingen koll på vart alla mina visa-papper är. Jag har knappt gått igenom packlistan och kollat att jag har allt...! Yihaa, det här känns kanon-säkert!
Dags att ta mig i kragen kanske?
Resfebern börjar ta över! Längtar tills jag sitter på planet och allt är klart! Inga fler examinationer, inget mer packande, inga mer hejdå, ingen återvändo!!!
Nytt år och snart dags igen!!
Om 28 dagar åker jag tillbaka! Jag kan knappt fatta det! Känslan i magen är helt underbar!
Förra året vid den här tiden var jag nog lika förväntansfull som nu, men såå nervös. Jag kommer ihåg vilken fruktansvärd ångest jag hade! I år finns det ingen ångest alls, bara lycka!
Jag vet att det inte kommer bli samma sak som förra året, det är samma plats men med helt nya människor och nya barn! Jag förväntar mig inte att det kommer bli likadant, jag ser det här som en ytterligare upplevelse och tillfälle att lära känna människor från hela världen!!
Fick precis årets schema med mailen, lyckan bara bubblar jag vill åka nu nu nu!
Det är absolut ingen dans pår rosor att jobba konstant hela sommaren, men åh vad det är värt det! Det bästa av allt är att jag i år har tid att resa! En hel månads resande genom USA! Det kommer vara värt allt slit, alla jobbiga barn, alla sömnlösa nätter med möss i stugan, alla möten med björnen i skogen!!
Samtidigt känns det så konstigt att min tid på Bosön snart är över :( Har träffat underbara människor som jag hoppas jag kan hålla kontakten med även efteråt! Men först väntar en helt underbar studieresa till Marbella!!! Mitt liv är fullt saker att se fram emot!!
Det är det som just nu får mig att komma upp på morgonen! Får mig att inse att jag kommer överleva allt som ska göras innan den 31 maj och även det som måste göras innan den 15 juni!
Jag känner mig allt annat än stark, men tusan nu kör vi!
